onsdag 28 februari 2018

Lyckliga äro de alltid ursäktade...

Medan vissa aldrig kan anses bra nog eller göra tillräckligt bra ifrån sig, finns det människor som alltid är ursäktade för allt. Dom kan bryta mot policies, rutiner, instruktioner och sunt förnuft - och på ett otrevligt sätt dessutom - men får ändå alltid fortsätta att hållas. Den som är lyckligt utvald till att ursäktas allt kan leta fel på andra på de mest utstuderade sätt, prata skit, sprida osanningar, sprida dålig stämning och otrivsel - utan att själva ens behöva försöka vara så perfekta som sina offer. Vissa människor behöver inte kunna samarbeta, utan andra ska genom att behaga individen fylla ut gapet av bristande samarbetsförmåga. Frågan är hur mycket välvilja någon kan skapa hos dom som den behöver genom detta betéende? Hur kan det ens få lov att fortgå?

Jo, för att det är inte människors dumhet, falskhet eller illvilja som är det största problemet, utan de som överfyllda av simpel feghet och konflikträdsla tittar på, tittar bort och/eller skapar ursäkter för urdåligt uppförande som inte ska tolereras. Det är dom fega som möjliggör att skitsnackare, mobbare och översittare mm existerar.




2 kommentarer:

  1. Det är väl ungefär så det fungerar på de flesta arbetsplatser/föreningar. Något måste det väl finnas hos individen som tillåts hålla på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja något måste det ju finnas. Personligen är jag ganska övertygad om att dessa obehagliga individer besitter förmågan att göra andra människor rädda. För om man inte är med den här sortens människor är man automatiskt emot. Om man inte blir rädd och rättar in sig i ledet kan man rentav bli betraktad som en fiende med de konsekvenser som följer. Det krävs en stark inre styrka och integritet för att stå emot att behaga och ursäkta människor som skapar problem och obehag för de som inte dansar efter deras pipa eller uppfyller deras godtyckligt uppsatta krav. Dessa egenskaper är utrotningshotade hos människosläktet. Många tror att det räcker att prata om hur rättfärdiga dom är. Men utan handling är pratet bara tomt pladder - vilket gärna överdoseras frikostigt av självrättfärdiga som inte är medvetna om sin feghet.

      Radera