torsdag 15 juni 2017

Filosoferar på trätrappan...

Gräset som nyss är klippt är vildvuxet igen, och fåglarna kvittrar frenetiskt. Ännu en dag med övertid är avklarad, och jag pustar ut på trätrappan bakom huset. En glassbytta står uräten bredvid mig, men jag är lika hungrig som jag var då första skeden spred njutning i munnen.

Det dåliga vädret har flytt sin kos, och solens strålar bländar mig. Det är nån form av bjudning hos grannarna i huset bredvid, och grannfruns osedvanligt gälla röst tränger med sedvanlig skärpa genom syreatomer och trumhinnor. En humla flyger snabbt och surrande förbi, medan en geting lojt rör sig omkring mig.

Känslor av frid och irritation krockar inom mig, och jag önskar att jag vore på semester. Eller åtminstone ensam med fåglarna och insekterna. Ljud av frid kolliderar med samtalsämnen som inte intresserar mig. Som tränger sig in i min trötta hjärna. "Åh jag ooorkar inte" ljuder grannfruns laserröst genom trädgården och fram till min trappa. "Inte jag heller" vill jag oombedd ropa tillbaka. Men jag gör det inte, för då skulle jag bli lika påträngande som det påtvingade babblet bredvid.

Stundens tankar illustreras med bilder av soldränkta pioner och vildvuxet gräs.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar