söndag 27 november 2016

Advent på efterkälken...

Trots att jag väntat så länge på att det skulle bli dags att ta fram adventsljusstakarna och lysa upp lite i det kompakta mörkret, lyckades ändå första adventshelgen komma som en överraskning. Dagarna brukar alltid rulla på ganska fort, men eftersom den senaste tiden varit ganska "bökig" på olika sätt, har det inte funnits tid över till annat än det mest nödvändiga.

Men igår kastade jag mig ivrigt in i garderoben där ljusstakarna förvaras för att äntligen pyssla till det lite i huset. Jag har två vackra favoritljusstakar som brukar pryda fönstren i vardagsrummet, och dom brukar åka fram först. Men den ena slutade fungera innan jag plockade bort den förra gången, och den ville inte vara med i år heller. Samma sak gällde även för den andra i år, och glödlampsbyten samt hoppfullt skruvande på ljusen gjorde ingenting för stakarnas samarbetsvilja. Typiskt!!
Eftersom jag ytterst sällan handlar prydnadssaker, finns det inget överflöd av adventsljusstakar i gömmorna, men enstaka plundrade gamla reservljusstakar gick både att rota fram och få igång. Vilken tur!!

Idag insåg jag plötsligt vid frukostbordet att det var dags att tända första adventsljuset. Hoppsan, dags att rota runt i julpyntskåpet. Det var lättare sagt än gjort, för allt var instuvat med millimeterprecision ända fram till skåpsdörren, i syfte att få ett litet utrymme att svälja ganska många små saker. När jag äntligen nådde botten hade jag bara lyckats hitta den trasiga ljusstaken - en annan favorit som tappat en ljushållare vilken försvunnit, och därmed undgått limtuben. 

Men skam den som ger sig. Det fanns en annan ljusstake undanstuvad i ett annat skåp, och tillsist kunde adventsstämningen infinna sig. Frukosten kunde intagas på traditionsenligt vis, och nästa helg blir smidigare för då är ju prylarna på plats ;-) 


lördag 26 november 2016

Förnuftet röst måste stoppas i yttrandefrihetens Sverige...

"TV4 i krismöte med Marcus Oscarsson" lyder en fet rubrik i Expressen. Alex Schulman och Sigge Eklund har pratat av sig i sin podcast, och en storm har rörts upp i ett vattenglas.
Det gamla talesättet att tomma tunnor skramlar mest äger nog ofta sin riktighet. Men det kan ha en naturlig förklaring i att den som inte har något vettigt att säga, bara har ljudvolymen att använda sig av för att få uppmärksamhet. Om den vars hårrötter syns vid gäspningar dessutom råkar vara avundsjukt lagd och med en stark uppmärksamhetstörst, kan orden som ramlar av tungan vara allt från imbecilla till provocerande.

En stackars krake som stämmer in på ovanstående är Alex Schulman. Han kämpar envetet för en plats i rampljuset, och lyckas bryta igenom mediabruset genom att vara provokativ på ett sätt som tilltalar pk-media. I brist på något eget vettigt att säga ger han sig den här gången tillsammans med Sigge Eklund på en av de utrotningshotat få journalister inom pk-media som ännu har förnuftet i behåll, nämligen Marcus Oscarsson på TV4. 

TV4:s politiske kommentator Marcus har på sin FB-sida gjort en klockren 5-punktsanalys av hur ett skakigt EU kan undvika ett skalv, och även om jag personligen med glädje skulle se EU upplösas i molekyler, är allt han skriver vettigt, logiskt och verklighetsförankrat.

Att Europas gränser måste säkras med full kraft, och särskilt mot Turkiet för att en repris av fjolårets flyktingström riskerar att helt knäcka EU, behöver man inte vara kärnfysiker för att kunna räkna ut. Att Turkiet bör fråntas sin möjlighet att pressa EU borde vara självklart.
Men nej, en sann hjärntvättad pk-svensk vill helst inte läsa vidare efter punkt 2, för här börjar godhatet sjuda som glödande lava.

Att ett stort reformprogram för att med maximal kraft stoppa all islamism i Europa behövs, kan få vilken godhetsapostel som helst att se rött, och är ett tacksamt ämne att fånga upp för en fjolla som vill få mediaexponering. Men det är icke desto mindre sant, för det är tyvärr inte bara dom som blundar för hur farlig islamismen är som drabbas och kommer drabbas av den, utan även alla dom som har förstått faran och absolut inte vill veta av den.

Men tyvärr är förnuftets röst inte uppskattad i Sverige, så den som dristar sig öppna munnen och säga något som är både vettigt och folkligt förankrat hamnar raskt i blåsväder. Marcus Oscarsson är inte den förste att få det hett om öronen, och kommer inte att vara den siste. Dom flesta vet väl hur det gick för Marcus Birro. Det verkar bara vara Janne Josefsson som verkar vara hyfsat oantastlig.

Men nog är det djupt tragiskt att alla som vågar yttra ett ord som inte politiskt korrekt, genast blir angripna med näbbar och klor av alla de aggressiva människor som anser sig vara godare och bättre än alla andra. Det är minsann en stor samling solkiga själar som putsar på sin inbillade gloria, och tror sig vinna en biljett till pärleporten genom att bedriva hetsjakt på sina medmänniskor. Sveriges politiska klimat är ungefär detsamma som det människor flyr från i andra delar av världen. Anledningen till att svenskar inte måste fly landet, är att dom bara kan bli utfrysta och mista jobbet för sina åsikter. I andra delar av världen kan "felaktiga" politiska åsikter förkorta livet.

Marcus får nu naturligtvis urskuldra sig, förklara sig och pudla sig i största allmänhet om han inte vill bli arbetslös. Men nu har iallafall en fjollig tomhylsa lyckats få sitt uppmärksamhetsberoende stillat för en stund, och den inbillade glorian blänker.

Länge leve yttrandefriheten - om och när den återuppstår i Sverige...





http://touch.facebook.com/sharer.php?u=http://www.expressen.se%2Fnoje%2Ftv4-i-krismote-med-marcus-oscarsson%2F&t=TV4%20i%20krism%C3%B6te%20med%20Marcus%20Oscarsson

lördag 19 november 2016

Fattar inte politikerna och ordningsmakten att nogo-zonerna förklarat krig mot landet??

Dag efter dag får man läsa om hur poliser och annan blåljuspersonal attackeras i landets förorter. Stenar haglar och bilar sätts i brand. Lagens långa arm flyr med svansen mellan benen för jämnan, och de stackars sysslolösa ungdomarna som saknar fritidsgårdar skördar ständigt nya segrar i den dagliga jakten på något att förströ sig med om dagarna.

Är kaffe- och varmkorvsbjudningar den rätta vägen att gå för att få stenkastande stackars missförstådda ungdomar att sluta med sitt farliga och skadliga betéende? Ja vad säger det facit den svenska poliskåren har i ärendet? Gick vägen till ligisternas hjärta genom magen? Nej det verkar visst inte så.

Det är dags att våra politiker och vår ordningsmakt ser attackerna för vad dom är - en krigsförklaring mot det svenska samhället. Det är lika dags att det görs någonting åt denna krigsförklaring mot Sverige och de svenskar som våldsverkarna vill hålla ute ur sina ghetton. Det vi duger till är att försörja alla som inte har den minsta lilla lust att bidra till samhället.

Medan pensionärer svälter ihjäl, funktionshindrade fråntas sin assistans, sjuka tvingas jobba, vårdköerna växer och välfärden bokstavligt talat nedmonteras för det svenska folket, tvingas skattebetalarna att pumpa in pengar i ett system som betalar livslång försörjning till våldsverkare som riggar "fällor" för poliser och räddningstjänst för att gå till attack.

Varför lever alla våldsverkare ännu i frihet?? Varför fängslas dom inte?? Förutom att dom skadar människor och tvingar folk att arbeta med risk för liv och hälsa, så förstör dom stora ekonomiska värden när dom utövar sin lust att eldhärja allt som går på fyra hjul.

Om de samhällsfarliga parasiterna hade gjort exakt samma sak i sina egna hemländer hade det kallats krig. I Sverige kallas det "Brist på fritidsgård och sysselsättning".

Det får vara nog med daltandet med stridslystna brottslingar nu!!! Det är dags att sätta in militära styrkor i nogo-zonerna och rensa upp i eländet. Tiden är inne för hårda straff och utvisningar!!!


En olycka kommer sällan ensam...

Att småsaker strular till sig ibland är inget jag grämer mig över, för sånt är livet. Men när större bekymmer och händelser inträffar efter varandra på ett sätt som gör tillvaron onödigt mödosam att hantera, gäller det att stålsätta sig för att hålla humöret.

Att jag råkat ut för akut inflammation i axeln hindrar mig inte endast från att rida, utan det dagliga livet påverkas också. Jag äter kraftfull medicin som sakta hjälper till att få bukt med inflammationen och värken (men som inte är trevlig för magen), så det går iallafall bra att jobba. Jag är lyckligtvis ganska bra på att använda vänsterhanden till det mesta. Men dom tunga stallsysslorna är omöjliga att utföra när man inte kan lyfta och bära, så arbetet hemma blir väldigt snedfördelat. 

Men när jag tyckte att axeln gör livet tillräckligt besvärligt, kom nästa ovälkomna händelse - en vattenskada i huset av stora mått. Vi skulle precis åka till jobbet, när jag hörde ett smått panikartat rop från ett rum i bottenvåningen om att det rann vatten från innertaket. Jag sprang in i rummet och insåg direkt att vi stod inför en rejäl vattenskada. En snabb gissning var att golvbrunnen under duschkabinen gått sönder, och att två personers duschvatten regnade ner över parketten... Som tur är har jag förmågan att hålla huvudet kallt i kaosartade situationer. Vattnet till huset stängdes av, mängder av badlakan slängdes snabbt ut på golvet, och sen bar det av i full fart till en hästhage där jag vippade vattnet ur en stor balja och sprang in med den i huset. Under tiden hämtades verktyg från sadelkammaren för att ta hål i innertaket under duschen, så att vattnet snabbt skulle kunna rinna ner i baljan. Snart flög spännpapp och gipsbitar omkring, och vattnet rann i en mera samlad stråle ner hästbaljan. Mera badlakan slängdes ut för att fånga upp vattnet som skvätte runtomkring. När en stor del av innertaket var borta, och det äntligen slutat rinna kontaktades försäkringsbolaget, men att få ut någon under fredagen för att besikta skadan gick inte.

Först funderade jag på hur det skulle gå att duscha och tvätta framöver, för man vill ju hålla sig ren och hyfsat fräsch. Men tur i oturen är att vi inte har hunnit lämna in husbilen till verkstaden. Den skulle nämligen in för åtgärd av ett elfel som verkstaden lyckades åstadkomma när dom reparerade en försäkringsskada orsakad av påkörning. Men den reparationen får väl vänta, för bilen har ett mycket bra badrum att duscha i.  

Men fredagen var inte färdig med oss... När vi pustade ut på kvällen började olika lampor i huset lysa klent. Jag blev livrädd att vi fått vatten i elsystemet, och slog ifrån säkringarna till golvvärmen i badrummet, samt rummen i bottenvåningen som var närmast vattenskadan. När vi kom ut i stallet började belysningarna blinka även där och vattenstrålen från slangen var ganska tunn. När sista vattenhinken skulle fyllas kom inget vatten längre. Motorskyddet till pumpen hade löst ut. Gulp!! Hästarna måste ju ha vatten!! Men jag hittade snabbt sommarbaljorna som togs in från hagarna när vi installerade termobaljorna för vintern, och rusade ut i regnet för att samla upp takvattnet under stuprännorna. Sen blev det att kolla säkringar i alla elcentraler som är utspridda på gården, och alla var förstås hela. Men vad gör man när det hunnit bli midnatt, och allt som kan jäklas passar på att göra det? I mitt fall slocknade jag på soffan - utschasad, påklädd och smålortig. Det fanns inte ens vatten att borsta tänderna i, och toaletterna gick inte att spola.

På morgonkvisten vaknade jag upp och funderade på när man ens kunde försöka få ut en elektriker. Motorskyddet och elproblemen tydde på fasbortfall, och om bekymret inte snabbt gick att lösa måste vi åka och hämta vatten till hästarna samt åka iväg och fylla husbilstanken.

Men lite tur i oturen blev det till sist, för elfelet visade sig ha uppstått när det stormade extremt mycket under kvällen. Elleverantören kom ut och fick ordning på felet, så nu har vi vatten igen tack och lov. Det som återstår är en storrenovering i huset. Det visade sig nämligen vid rivningen av innertaket att det måste ha småläckt från golvbrunnen ett tag...

Så nu är det bara att hålla tummarna att det inte väntar flera obehagliga överraskningar den närmaste tiden. I skrivande stund är jag ganska trött, och man ska ju orka med att rodda runt sina dygn också...

Först hade jag tänkt lägga ut en bild på rivningseländet hemma, men jag bjuder på en bild av onsdagens soluppgång istället. Den uppmuntrar åtminstone mig själv lite mera att se...


lördag 12 november 2016

När rättssystemet skyddar pedofilideologin ska det bytas ut!!

Det har länge varit illa nog att det svenska rättssystemet inte står på brottsoffrens sida, vilket har blivit extra tydligt nu när Sverige har blivit en våldtäktsnation av världsklass. Men ont kan alltid bli värre, och nu verkar botten vara nådd. Nu är det nämligen inte endast viktigast att värna om att brottslingar får sina "rättigheter" tillgodosedda, utan nu ska även den medeltida pedofilideologin skyddas genom att mörka de illdåd som sker i dess namn.

I Aftonbladet står att läsa att en kvinna har blivit mördad, och efter strypningen fick hon bl a sitt ansikte inknutet i förtryckartrasorna hon kort innan sin död tog sig friheten att sluta bära. Hon valde att visa sig med håret utsläppt och fick betala med sitt liv. Kvinnan borde ha haft rättigheten att leva utan att gömma sig i trasorna när hon äntligen befann sig i ett "fritt", "demokratiskt" och "jämställt" land. Men nej - i Sverige tillämpas sharialagarna av alla som så önskar. Mångkulturen flödar, och så gör offren i dess spår.

Mordet i sig är fruktansvärt horribelt, men det är inte det enda. Rättssystemet har nämligen valt att mörka varför kvinnan mördades. Den "goda" politiska korrektheten har nu även besudlat och tagit över vårt rättsväsende, och i dess strävan att undanhålla folk sanningen om att pedofilideologin skördat ännu ett offer i vårt land, låter domstolen förtryckartrasorna förvandlas till "scarfs". För om man säger och skriver att den döda kvinnans ansikte och kropp knöts in i tre "scarfs" har man trollat bort det faktum att ännu ett "hedersmord" har skett. Man har skyddat pedofilideologin från att utsättas från ännu mera rättmättigt förakt, från det folk som inte vill veta av en ideologi som inte kan samexistera med någon eller något som inte följer den. En förtryckarideologi som inte är integrerbar, utan vill ta över alla samhällen den slår rot i. 

Hur långt ska islamiseringen av Sverige få gå innan våra makthavare, rättsväsendet och landets alla hjärntvättade godhetsknarkare är nöjda?! När hedersmord mörkas för att skydda pedofilideologin är landet skrämmande illa ute.
Nästa gång ondskans "religion" slår till på något sätt mot otrogna kan det vara du och jag som drabbas. Vem ska skydda oss när medeltidens mörker har sänkt sig över landet? Vem ska skipa rättvisa när vi utsätts för brott?! Kommer vi i framtiden att bli stenade när vi utsätts för våldtäkt?! Hur ska det växande eländet sluta?!

Ja ja, jag vet att det finns hjärntvättade krakar som tycker att jag överdriver nu, men till alla er som tycker det kan jag bara säga att det skiter jag högaktningsfullt i. Ni trivs väl antagligen med tanken på att tvingas underordna er förtrycket när den dagen är kommen. Eller så drar ni skygglapparna utanpå förtryckartrasan och låtsas att allt är som vanligt. Men om ni är det minsta intresserade av att titta lite i facit om hur framtiden kan komma att se ut, så lägg er energi på att studera hur det har gått för t ex Iran och Afghanistan. Det var helt normala länder innan den medeltida pedofilideologin tog över fullständigt. Varför skulle inte samma sak kunna hända här - där en hjärntvättad maktelit och befolkning hjälper extremisterna på traven, där regeringen låter sig infiltreras av islamister, där islamister i form terrorister och massmördare har en gräddfil i samhället, och där till och med svenska kyrkan sviker sitt folk genom att hjälpa till med moskébygge.

Måtte folk vakna innan det är för sent. Det är alldeles för långt kvar till nästa val. Makthavarna och rättsväsendet som skyddar pedofilideologin måste bytas ut NU!!!


https://www.facebook.com/dialog/share?app_id=126591270700240&display=page&href=http%3A%2F%2Fwww.aftonbladet.se%2Fnyheter%2Fkolumnister%2Fkerstinweigl%2Farticle23901204.ab&redirect_uri=http%3A%2F%2Fwww.aftonbladet.se%2Fnyheter%2Fkolumnister%2Fkerstinweigl%2Farticle23901204.ab

Är det inte det ena så är det det andra...

Den senaste tiden har det blivit sparsammare med ridningen, för när jag kommit hem om kvällarna har det varit bedrövligt att vara utomhus, och jag har känt mig ganska slutkörd. Det har "höststormat" ordentligt och ofta i kombination med nederbörd, så hästarna har helt enkelt fått vila lite. Nu är det ju ingen katastrof om dom råkar få en viloperiod från ridning, och särskilt inte för Pari som är ung. Fleur är inte helt återhämtad sedan sommarens skada, så hon rids inte ännu i vilket fall som helst. 

Men idag strålar solen och det är varken kallt eller blåsigt. Jippi skulle jag ha kunnat säga. Men nej, nu har jag plötsligt fått en akut inflammation i högra axeln, och kan inte ens lyfta armen utan att nästan kräkas av smärta. Den uppstod plötsligt och oväntat häromdagen när jag satt bakom ratten och hade många mil framför mig. Så nu är det medicin och vila axeln som gäller. Får väl försöka klara mig med vänsterarmen så gott det går, men ridningen får tyvärr skjutas fram lite :-/ Så jag får väl försöka roa pållarna avsuttet på ridbanan en liten tid framöver, och hoppas att den tiden blir så kort som möjligt.

Här kommer en bild på det underbara ridvädret som jag inte kan utnyttja, och en bild som jag tog förra vintern och tycker väldigt mycket om :-)




söndag 6 november 2016

"-Det som har hänt här i Sverige är värre än krig"...

Så säger en kvinna om att hon fick förtryckartrasan avsliten från huvudet utanför mataffären. VÄRRE än KRIG?!?! Hon måste definitivt ha flytt innan kriget bröt ut, för är det inte värre saker än så man råkar ut för när man befinner sig mitt i ett krig, är det väl knappast ens värt att fly någonstans.
PK-blaskan Aftonbladet tar naturligtvis sin chans att aktivera folks tårkanaler genom att rapportera om den traumatiska händelsen, och vad annat vore väl att vänta sig. Kvinnan känner sig ju jättekränkt, och vågar inte gå ut ifall denna händelse skulle kunna upprepa sig.

Jag tänker inte ens ursäkta mig inför alla som är lite godare än alla andra, när jag säger att ribban för vad folk ska behöva tåla är verkligen satt på olika höjder. Visst, det är bara att konstatera att det finns kvinnor som gömmer sig i skynken, för att dom sedan födseln är hjärntvättade att tro att det är deras guds önskan att just de som föds med en springa mellan benen ska gömma sig. Och visst, personligen skulle jag väl inte rycka av någon sitt otäcka skynke. Men att en avdragen förtryckartrasa har ett så stort nyhetsvärde, och att avdragandet är "värre än krig" - det är magstarkt sagt.

För om det som denna kvinna råkade ut för är "värre än krig" - vad är då våldtäkterna och alla andra sexuella ofredanden som inträffar varenda dag i det fördärvade Sverige? Svenska kvinnor har helt andra saker än en trasa att oroa sig för när dom vistas i dagens samhälle, men denna oro är numera normaliserad vardagsmat.

Vem hade för några enstaka år sedan ens kunnat fantisera om att våldtäkter - och gruppvåldtäkter - skulle bli vardagsmat i vårt fina och hyfsat trygga land? Vem hade kunnat tro att media skulle ägna sig åt att legitimera kvinnoförtryck istället för att bekämpa detsamma? Vem hade kunnat tro att feminismen skulle bli jämställdhetens fiende?

Saken är den att medeltida förtryck hör inte hemma i ett modernt, demokratiskt, fritt och jämställt samhälle. Det finns människor som hjärntvättats sedan födseln till att hänge sig åt eländet som godhetsknarkare och indoktrinerade kallar "fredens religion", och det finns stackare som tvingas underkasta sig förtryck och trasor för att slippa bli utsatta för våld och mord. Bara det faktum att många kvinnor tvingas gömma sig i förtyckartrasor för att inte skadas eller dö, får mig att må illa.
PK-media och dom förvirrade vänsterfeministerna gör allt för att folk ska acceptera pedofilideologins vedervärdiga symbol, och inget för att hjälpa dom som vill slippa.

Visst är det trist för en totalindoktrinerad person att få trasan dragen av huvudet, men samtidigt vittnar denna händelse om att folk faktiskt börjar få nog av att få pedofilideologin gnuggad i ansiktet hela tiden. När människor ständigt blir påtvingade något som är motbjudande, såsom en medeltida vålds-, förtryckar- och pedofilideologi - och inte ser något sätt att slippa den - börjar det nog rinna över till sist.



https://www.facebook.com/dialog/share?app_id=126591270700240&display=page&href=http%3A%2F%2Fwww.aftonbladet.se%2Fnyheter%2Farticle23856601.ab&redirect_uri=http%3A%2F%2Fwww.aftonbladet.se%2Fnyheter%2Farticle23856601.ab




lördag 5 november 2016

Hur trött kan man bli...

Snart har en vecka med vintertid passerat, och jag har tagit mig igenom årets allra tröttaste dagar och kvällar. Jag har aldrig gillat att kliva ut genom dörren och möta mörkret inför hemfärden vid dagens slut, men i år känns det segare än någonsin. Ruskväder och kyla kan man ju iallafall klä sig för att uthärda någotsånär, men att det är kolsvart ute kan man ju inte göra mycket åt. Kvällarna går åt till att göra det som absolut måste göras, vilket är att ta hand om fyrfotingarna, och sen är det ryggläge som gäller. Hoppas att jag vänjer mig snart och får tillbaka lite energi igen...