tisdag 11 oktober 2016

Har telefonen avvecklat sunt förnuft och social begåvning?

Visst finns det dom som har ett sunt sätt att använda sin telefon, men tyvärr börjar dom nog bli utrotningshotade. Nästan oavsett vad man ägnar sig åt låter många telefonen ta plats och få förtur - oavsett om det är lämpligt, olämpligt, oförskämt eller rentav farligt.

På arbetsplatser kan folk uppföra sig så respektlöst och faktiskt oförskämt att man häpnar över att det är vuxna och avlönade människor man har att göra med. Man för en arbetsrelaterad konversation med någon, och plötsligt ringer dennes telefon. Konversationen bryts ögonblickligen, ofta med en kort ursäkt i stil med "jag måste ta det här" medan telefonen är på väg upp till örat. Sedan får man snällt vänta och slösa sin tid medan man i värsta fall tvingas lyssna till hur personen avhandlar privata angelägenheter, som hellre kunde ha klarats av under en rast. Om det hade dykt upp en person i kontorsdörren eller korridoren och abrupt avbrutit samtalet, för att genast börja prata om sina egna angelägenheter hade det ansetts burdust och olämpligt. Men att man blir avsnoppad som om man vore luft när telefonen ringer är helt i sin ordning.

Ett annat olämpligt och respektlöst uppförande är när vissa inte stänger av telefonen under möten. Ett antal människor har avsatt värdefull tid för ett visst syfte, och mitt i alltsammans ringer någons telefon. Visst, man kan glömma att vidarekoppla telefonen eller att stänga av signalen. Då kan man be om ursäkt och få tyst på luren snabbt så att avbrottstiden minimeras. Men så gör inte alla, utan det finns dom som med en blandad min av skämsighet och självupplevt viktighet säger nåt i stil med "jag måste bara ta det här". Så sitter plötsligt ett helt gäng människor - varav dom flesta knappt hade tid att komma till mötet - plötsligt och lyssnar när en av deltagarna för ett samtal med någon icke närvarande. En person kan slösa många människors tid, men om det är telefonen som är orsaken är tidsslöseriet lättare ursäktat.

Tycker du att det är dyrt att betala för olika tjänster, som t ex att få bilen reparerad eller att få ett hantverkarjobb utfört? Dom flesta tycker det vad jag har förstått. Men hur många är medvetna om att en del av den dyra tiden dom betalar för, har använts till telefonprat som har handlat om vad som helst, utom tjänsten man anlitade pratmakaren för att utföra? Vissa tjänster har en ganska hög timpenning, och om den som står och skruvar eller snickrar (eller något annat) avbryter jobbet hela tiden för att svara i telefonen - då finns det många sköna slantar på fakturan som du aldrig skulle ha behövt betala för, eftersom tiden inte ägnades åt det du anlitade personen till.

Personligen har jag t ex råkat ut för att jag under privata ridlektioner - vilka är kostsamma - har fått uppleva att ridläraren svarat i telefonen varje gång den har ringt. Ibland har samtalen varit bokningssamtal, och ibland har det varit goda vänner som ringt mitt i träningen och fått prata på så länge dom har velat. Det är fruktansvärt oförskämt och respektlöst!!!!

Men nu lämnar jag ämnet slöseri med andras tid och pengar, och går in på den sociala biten. För numera är det inte självklart att man ska umgås med den som man umgås med för stunden - dvs den man har framför sig vid fikabordet, på restaurangen etc. Nej telefonen har ofta förtur även i sociala sammanhang. Inte kan man väl sitta på en restaurang, ett fik, någons vardagsrumssoffa eller vid någons köksbord och tappa kontrollen över vad som händer på Facebook, instagram och andra "sociala" forum??? Inte kan man väl låta sms och mail ligga olästa och vänta i sina inkorgar etc??? Man kan ju för sjuttsingen få ångest av att inte hålla koll på vad andra icke närvarande vill, och precis allt som händer i övrigt!! Det får väl ändå den mindre intressanta människan mitt emot ha förståelse för?? Den kan väl messa eller pm:a det den hade tänkt prata om när man har skiljts åt för den här gången? Då kan man ju läsa det meddelandet när man umgås med nån annan?

Det finns också situationer som kan bli farliga pga telefonen. Ett exempel är folk som är ute och rider och sitter med luren i handen och surfar på sociala medier eller sms:ar. Förutom att jag tycker att man ska ägna sig åt hästen och ridningen när man rider, så är hästen ett flyktdjur som kan reagera på saker i sin omgivning. Hästar kan hoppa till, snurra runt eller springa iväg om dom skräms av något oförutsett. Visst, en del tycker att det hör ridningen till att trilla i backen ibland och "äta grus", men det är onödigt om det sker för att man höll sin uppmärksamhet på att ägna sig åt telefonen. Man kan ju faktiskt bli skadad.
Jag såg nyligen en ryttare som red längs en väg medan hon satt och fingrade på sin telefon. Hur dum i huvudet är det tillåtet att vara egentligen????

Ett annat exempel på när det kan bli riktigt farligt pga telefonen är när folk surfar och sms:ar medan dom kör.  Det borde säga sig självt att man ägnar sig åt att hålla koll på vägen, trafiken och omgivningen när man kör. Men nej, så är det tyvärr inte för alla, vilket medför dödliga risker för såväl den telefonberoende som för medtrafikanterna. Men är det verkligen bättre att surfa på telefonen när man kör, än att köra alkoholpåverkad? Är man en bättre förare om man tittar på något annat än vägen, än om man tittar med snurriga ögon???

Många ord blev det om detta ämne, och flera skulle det kunna bli. Men som det säkert har framgått tycker jag telefonberoendet har gått för långt hos många. Det får helt enkelt finnas gränser för hur illa och farligt man får uppföra sig.




2 kommentarer:

  1. Telefonsjukan är en allvarlig sjukdom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja den kan vara mycket allvarlig eftersom dom beroende i värsta fall - som t ex i trafiken - riskerar andra människors liv.

      Radera