onsdag 7 september 2016

Njuter av framstegen...

Någon enstaka gång - när något går väldigt bra - kan jag nästan bli lite vidskeplig. Det brukar ju sägas att om något verkar vara för bra för att vara sant, så är det oftast det. Eller så kan ju något oförutsett hända eller visa sig - så som det har gjort förr.

Men just nu är det extra roligt att träna "smågrabbarna" som jag kallar araberna - inte för att dom är så små, utan för att dom är yngst i flocken ;) Unge Pari börjar bli en stor gosse nu, och har fått börja följa med på utflykterna med transporten till andra ridvägar. I söndags var det premiär för honom att lastas av på en ny plats, och göras iordning vid transporten. Det var förstås spännande med allt nytt i omgivningen, men han knatade på i täten och var hur pigg och glad som helst :-) Vi rider inga långa sträckor ännu, och håller ett lugnt tempo. Tanken är att han ska stärkas sakta men säkert inför vad vi hoppas kommer bli långa distanser. Dessutom är miljöträningen viktig, och den går hittills jättebra :-)

Rackaren har äntligen en sadel som han (åtminstone just nu) trivs bra med, och jobbar mera energiskt än någonsin. Häromkvällen drog vi till skogs något senare än planerat, och när vi lastade av hästarna var det bara 40 minuter kvar av dagsljuset. Dessutom var det ett väldans oväsen på platsen, och vi undrade vad maskinerna som vi inte kunde se höll på med. Det visade sig när vi red in mot skogen att det pågick avverkning för fullt i området där vi planerat att rida. Men vi fortsatte ytterligare än bit och rundade maskinerna. Efter en stund blev det tyst, och vi trodde att arbetet var klart för kvällen. Men det var det inte, utan det vara bara rast. Mörkret sänkte sig sakta över skogen, och när vi skulle tillbaka höll avverkningen på för fullt igen. Maskinerna hade väldigt starka belysningar som skymtade fram mellan träden och stundtals bländade oss, men vi navigerade oss fram ganska bra ändå i mörkret. Vi hade förstås reflexkläder på oss, ifall någon undrar ;)
Jag tycker det är ganska fantastiskt att hästarna håller sig lugna och fina i mörker i en ny miljö fylld av buller och brak, samt starka lampor och ljusstrålar som rör sig mellan träden :-)

Nu hoppas jag innerligt att allt kommer fortsätta flyta på, så att vi kommer ut på tävlingsbanorna nästa säsong!

Pari mumsar hö efter kvällens ridtur :-)




Rackaren och jag flöjtar runt lite efter en av våra skogsturer :-)
I det här ögonblicket går han lite bakom hand, men jag har ännu inte fått bilderna där han gick jättefint.










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar