torsdag 18 augusti 2016

Det här med nätdejting...

Jag brukar alltid leverera åsikter om ämnen som faller mig in för stunden, men den här gången har jag fått en förfrågan om att skriva om min syn på nätdejting. Jag får väl erkänna att jag är oerfaren inom ämnet, men i min umgängeskrets finns det personer som nätdejtat i åratal, så jag har tagit del av många spörsmål inom ämnet ;-)

Det jag konstaterat är att det numera ofta verkar vara en hel vetenskap att träffa en partner. På den tiden jag var singel var det oftast genom möten i det dagliga livet som tycke uppstod. Det kunde t ex ske ute i nöjessvängen, i bekantskapskretsen eller i arbetslivet. Det första intrycket skapades vid ett personligt möte, och det gick snabbt att konstatera om "kemi" uppstod. Men känslor kan ju också växa fram vartefter man lär känna en människa, så det första intrycket behöver ju inte vara bestående. Det är dock vanligt att människor anstränger sig lite extra när dom vill göra ett gott intryck på någon, och när den första förälskelsen klingat av kan även ansträngningarna göra detsamma. Det tar tid att lära känna en människa på riktigt och därmed märka om man egentligen passar ihop, och tid är något som många människor i dagens samhälle inte har lust att ta sig. Det ska gå fort att konstatera om man dragit en vinstlott eller "köpt grisen i säcken". På nätet kan man snabbt söka, sålla och rata den som inte visar upp ett attraktivt yttre eller en lockande presentation.

Djungeln av dejtingsajter växer ständigt, och när jag pratar med vänner som nyttjar dessa tjänster hör jag att vissa anses dåliga, någon annan anses snobbig, och så hör jag om sajterna som anses seriösa och där man kan träffa "vanliga" trevliga människor. Jag antar att folk grundar sina omdömen på om sajterna erbjuder det dom söker. Vissa söker den stora kärleken medan andra vill hitta kortvariga bekantskaper för att tillfredsställa köttets lustar. Så det kan nog bli väldigt fel om man ger sig in på en sajt med ett helt annat syfte än det egna.

Det jag funderat över när jag betraktat någon väns surfande bland alla kontaktsökande, är hur ärliga folk egentligen är i sina beskrivningar av sig själva. Förutom att människor inte alltid ser sig själva på samma samma sätt som omgivningen gör, så är ju rent krasst inte alltid ärlighet det bästa sättet att "sälja" sig själv. En sanningsenlig beskrivning innehållande orden "osocial", "lat", "negativ", "självisk", "snål" mm kanske inte skulle ge så många napp. Men icke desto mindre så finns ju även dom som passar in på dom beskrivningarna insmugna bland alla som gör fin reklam för sig själva. Vänner har fått erfara att den "sociala, positiva och utåtriktade" personen i själva verket var såväl enstörig som negativ och introvert, och att det fina fotot måste ha varit taget för ganska många år sedan... Personligen undrar jag till vilken nytta man förställer sig, för det kommer ju snabbt att uppdagas om man dragit uppenbara valser vid tangentbordet. Kan det vara så att vissa framställer sig så som dom vill vara, eller så som dom tror att man förväntas vara?

Men hur svårt det än verkar vara att hitta rätt online i dejtingdjungeln, så händer det att människor hittar sina guldkorn där. Lite hjälp på vägen att navigera bland alla dejtingaktörer kan kanske inte skada, och om Bradejtingsidor.com kan vara den hjälpen får ni som är ute i dejtingsvängen själva avgöra om ni vill ;-)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar