tisdag 12 april 2016

Så var det dags för nattsudd igen...

Föregående kväll och natt var jag pigg som en lärka, och sömnen ville inte infinna sig förrän halva natten hade gått. Såna nätter är alltid lika irriterande, för det känns som om tiden går dubbelt så fort mot uppstigningen. När klockan ringde imorse var jag trött som en zombie och visste knappt vilken dag det var när jag skulle stiga upp.

Men till min stora förvåning lyckades jag på något sätt ändå hålla mig hyfsat pigg under dagen. Ända fram till 17-tiden. Då tog reservkraften tvärslut. Men dessvärre fanns det en sak som skulle klaras av under kvällen och som krävde en viss vakenhet. Så jag tog till ett gammalt beprövat men sällan framgångsrikt knep, nämligen att försöka äta mig pigg. En skapligt stor ostomelett och en rejäl bit ostkaka sköljdes ner med två stora muggar kaffe. Enligt min uppfattning borde energin i maten hjälpa igång den trötta lekamen och den ännu tröttare hjärnan. Men nej - så blev det förstås inte. Istället infann sig en paltkoma, som så snart det inplanerade var avklarat fick mig att inta ryggläge på soffan, där jag genast somnade hur gott som helst.

Men säg den goda sömn som varar länge... När det var dags att servera nattahö var det bara att pina sig upp igen, så nu är jag förstås pigg. Måtte jag slippa vara vaken halva natten igen...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar