måndag 7 mars 2016

Det är skillnad på folk och fä...

Hur kan det komma sig att det är acceptabelt att biståndspengar används för att betala flyktingmottagandet i landet? Hur kan man välja att låta små barn dö av hunger och sjukdomar, för att friska, starka och välnärda unga mäns välfärd ska betalas?
Varför kunde inte de unga män som slåss och använder knivar mot varandra på asylboendena i landet lika gärna ha stannat kvar och slagits för sina hemländer, som att färdas genom hela fredliga Europa och slåss mot varandra i Sverige? Hur många små barn dör i världens allra fattigaste länder för varje stridslysten yngling som de "goda" svenskarna värnar så varmt om? Är det hudfärgen som avgör om ett barns liv är värt att värna om eller upprätthålla? Är det så att ett svart barns liv värdelöst, eller är det bara så att vissa sätt att dö är godkända?

Frågorna kan säkert provocera många, men personligen anser jag inte att ett land ens kommer i närheten av att kalla sig humanitär stormakt när det väljs ut vilka som lika gärna kan dö, och vilka dödssätt som man välja att strunta i. För att drunkna på medelhavet är en humanitär katastrof. Men att sakta svälta ihjäl eller att tyna bort av sjukdom är acceptabelt. Faktiskt så acceptabelt att Sverige låter de fattigaste och sjukaste människorna i hela världen vara med och betala uppehället för alla som söker sig till Sverige oavsett anledning. För även de som inte har asylskäl ska ju detta samhälle ta hand om för att visa sin godhet. Obegripligt nog tycker de "goda" människorna även att det behjärtansvärt att världens mest bestialiska terrorister har en fristad och gräddfil i detta land. Via sin gräddfil blir de mera omhuldade än såväl de riktiga flyktingarna som har flytt från just dessa monster, som de svenskar som är gamla, sjuka, fattiga, handikappade, hemlösa eller på annat sätt i behov av samhällets omtanke. I ett land där "goda" människor säger att man inte ska ställa grupper mot varandra, är det just vad som hela tiden sker. Vad annat kan man göra när resurserna inte räcker?

I Sverige har en konstig folksjukdom spridit ut sig som skulle kunna kallas Irrationellt Medlidandesyndrom. Politiskt korrekta människor väljer ut vilka människor det är synd om, och då finns ingen rim och reson i hur mycket det värnas om dessa. En bestialisk mördare som åkt från landet för att delta i folkmord får kosta samhället precis hur mycket som helst, medan ett litet sjukt barn någonstans i de fattigaste delarna av världen tar sitt sista andetag för att betala för avskummets terapi, lägenhet och skattefinansierade "arbete".

Jag skiter faktiskt i hur många pk-människor som kippar efter andan efter denna läsning, för vet ni vad alla godhetsknarkare där ute - ni är inte så goda som ni tror. För den som är god på riktigt sorterar inte ut vilka som lika gärna kan dö till förmån för andras välfärd. Den som är god på riktigt tycker inte att det är acceptabelt att de som har det sämst ska få det sämre.


Bilden är från Goda Nyheter, ett nyhetsblad man får från unicef när man är världsförälder (vilket jag är).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar