torsdag 17 december 2015

Att kunna leva på sitt skrivande...

Kanske är det flera som drömmer om att leva på sitt skrivande än vad det är som lyckas. Man kan ha oändliga mängder med ord, tankar och berättelser inom sig som vill ut och möta världen, men vad säger att dom kommer att fånga sina läsare? Eller ens hitta några läsare?

Själv har jag i många år drömt om att skriva en bok. Jag lyckades faktiskt att komma igång också, men min dåvarande dator var gammal och slö och hindrade mig från att få flyt i skrivandet. Faktum är att den var så seg att bokstäverna dök upp på skärmen ett antal sekunder efter att jag skrivit dom. Det kan ju verka otåligt att tycka att några sekunder är lång tid, men när orden bubblar och vill ut finns inte utrymme för någon väntan på en seg dator. Dessutom förde det gamla skrället oväsen som krävde djup koncentration för att inte låta sig bli distraherad. Tillsist började jag handskriva i ett block för att slippa störas av datorn, och då behövde jag bara dra igång den gamla stånken då och då för att skriva in mina spretigt nedtecknade ord. Men fix och trix till trots så tog mitt skrivande slut när datorn gick sönder. Nu finns mina ord instängda i en dammig hårddisk, och USB-stickan som jag hade en backup i är sedan länge förlagd. Någon gång ska jag nog försöka mig på att vittja innehållet i gammeldatorn, för där finns mycket som jag har skrivit under åratal. Inte bara min påbörjade bok, utan även poesi.

Hursomhelst så har min önskan om att skriva på heltid växt sig allt starkare. Jag drömmer om att varje morgon sätta mig i en mysig skrivarlya med inspirerande utsikt, istället för att med andan i halsen stressa igenom morgonrutinerna för att åka till jobbet. I min dröm har jag ett gammalt skrivbord placerat framför ett fönster, och när jag startar datorn och tittar ut känner jag tacksamhet över att få leva av det som jag verkligen brinner för. Jag dricker långsamt mitt morgonkaffe medan jag tar mig an dagens ord som ska forma fortsättningen på min berättelse. När jag tar ut svängarna ordentligt i min dröm blickar jag ut över vatten. Det kan vara en sjö eller ett hav. Jag ser hästarna stillsamt beta utanför, medan närgångna flugor viftas bort med svepande svansar. När jag vill kan jag kan sadla en av dom och ge mig ut i naturen för en stunds avkoppling. Kanske tar jag med mig lite mat i en sadelväska. 
Ett fönster står på glänt och jag hör fåglar kvittra medan doften av blommor letar sig in i rummet. Baloo ligger hoprullad bredvid mina fötter och sover, nöjd med att bara vara med. När vädret är vackert tar jag med mig datorn och går ut. Ibland sätter jag mig vid det gamla trädgårdsbordet, och ibland ger jag mig ut i naturen och fortsätter mitt skrivande såsom jag en gång - i vad som känns som ett annat liv - tog med mig mitt staffli och mina målarsaker ut i naturen och målade tavlor.

Det fanns en tid för länge sedan i mitt liv då min kreativitet flödade fritt. Det var på den tiden då mitt arbetsliv inte sög åt sig nästan all min tid och ork. Då var det inte skrivandet som jag ägnade mest tid åt, utan att måla i olja. En gång i ett annat liv målade jag så många tavlor att dom räckte både till utställningar, försäljning och att pryda mitt eget hem. I efterhand kan jag tycka att det är synd att jag inte behöll flera tavlor, och ibland undrar jag var dom finns. Som tur är har jag några kvar som talar om för mig att jag visst är kreativ i de stunder då tvivlen ansätter mig. För kreativitet är förhoppningsvis inte något man förbrukar, utan om man ger sig själv och sin själ frihet igen så finns den säkert där - redo att börja flöda igen precis som förr.

Kanske börjar jag måla någon gång igen. Det känns inte bråttom. Men att få skriva är ett behov som inte låter sig läggas åt sidan eller fösas undan längre. Numera är det min blogg som får ta emot alla mina ord, och vad man än tänker om det jag skriver så fyller den en funktion för mig - jag får utlopp för mitt behov. Men någon gång vill jag verkligen kunna livnära mig på att skriva på heltid.










6 kommentarer:

  1. Jag är också med dig i den drömmen! Skriva är underbart. Jag har en bok på gång och har gett ut en tidigare på ett förlag där jag betalade utgivningen själv. Inte för vinst, men för att det var en vision att en gång ge ut en bok. Nu har jag flera böcker på gång i mitt huvud och i datorn, och jag tänker följa mitt hjärta! Ge aldrig upp den dröm som du har, den som inte släpper taget!
    Tack för det du skrev, det inspirerade mig ännu mer!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv Eva och tack för din kommentar! :-) Den inspirerade mig, för den fick mig att känna att min dröm inte måste fortsätta att vara en dröm, utan att den kan bli verklighet! Det är härligt när man kan inspirera varandra :-)

      Radera
  2. Härlig läsning. Synd på dina förlorade ord. Hoppas du har skaffat dig en ny, snabbare dator. Mycket minne då går det snabbt. Bra tangentbord är också viktigt :-)
    Jag lever din dröm, är författare på heltid sedan debuten 1997. Har skrivarlya och dessutom en skrivarstuga, mitt i en bokbacke. Jag är lycklig och älskar att vara författare.
    Kämpa för din dröm, det är underbart att nå målet!
    Lycka till!
    Kram Kim

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack Kim! Jag förstår att du är lycklig, för det måste vara underbart att ha nått sitt mål att få leva din dröm! :-) Jag har iallafall skaffat mig en ny dator, och jag unnade mig en riktigt bra sådan när jag ändå var i farten och handlade :-) Det är synd att du inte har några skrivarkurser i januari, för jag har funderat på att unna mig några dagars förkovring av någon sort under denna månad.
      Kram Anna

      Radera
  3. Känner igen mig i mycket av det du skriver om. Har själv drömt om både skrivande och målande och ville gärna skapa något stort. Inte mycket blev gjort mitt i allt annat och det kändes rätt frustrerande.
    För drygt ett år sedan skalade jag ner och startade min blogg med dagliga målningar och texter i det lilla formatet. Ett för mig roligt sätt att komma till skott med skapandet. Tror det är så viktigt att låta kreativiteten komma fram och då kan en blogg vara ett bra sätt.
    Kul att ha hittat din blogg.
    Kram och på återseende

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är ju det där med svårigheten att få något gjort mitt i allt annat... Det är helt fantastiskt kreativt att du målar en ny tavla och skriver något varje dag!! Vilken härlig kombination :-) Jag kikade in i din blogg och är imponerad över allt du skapar :-) Själv är jag glad att jag åtminstone har kommit igång ordentligt med min blogg. Har bloggat i åratal, men det blev ibland väldigt glest mellan inläggen pga tidsbrist och bristande ork när allt annat var gjort. Efter semestern började jag att blogga på luncherna när jag inte hade något sällskap till bords, och plötsligt var det inte det minsta trist att äta ensam ;-) Nu har jag precis nystartat mitt bokskrivande igen, och hoppas att det kommer att bära hela vägen den här gången :-) Kram och på återseende!

      Radera