lördag 21 november 2015

Skoj med pållarna!!

Idag var underlaget lite hårt och knöligt på ridbanan, för vi hade missat att harva innan kylan hastigt slog till. Så jag bestämde mig för att det fick bli avsutten och lugn träning idag. Man måste ju faktiskt inte alltid rida, utan det är också roligt att lära hästarna saker från marken, och att låta dom leka och motionera sig utan ryttare :)

Först ut på banan var arabpojkarna, och jag började med Pari. Han är en mycket snäll och rar kille på tre år, som också är en smula bekväm av sig ;) Idag tränade vi på kommunikation, dvs att han ska förstå vad jag menar med gester, och följa dessa. Det står ett par tunnor en bit ifrån varandra på ridbanan, och han skulle lära sig att gå mellan och runt dessa på så sätt som jag visade. Först var han en smula fundersam, och stannade för att titta frågande på mig. Men jag visade och pekade, samt använde de ljudkommandon som han har lärt sig, och efter en stund trillade polletten ner :) Han fick förstås beröm så fort han började göra rätt, och jättemycket beröm varje gång som han rundade en tunna i rätt riktning :) Vi slutade när han hade lyckats bra några gånger. Då blev det kel och ännu mera beröm :)

Därefter var det Lillimans tur. Han är en riktig mattegris, och älskar att leka på ridbanan. Idag ville han få briljera ordentligt, och var minst lika duktig som en agilityhund :) Han följer blixtsnabbt varenda rörelse jag gör, och hans ivrighet gör att man blir sådär upprymt glad inombords :) Han fattade precis varenda gest jag gjorde och for fram och tillbaks, och runt hit och dit mellan tunnorna :) Han kunde fara runt en tunna, vända varv, sätta fart mot nästa tunna, vända tillbaka till den förra, runda den, vända, fara iväg till nästa osv. Snabbt och glatt följde han varenda liten vink. Tror tror knappt att det har fötts en roligare häst på jorden. Självklart tycker jag om alla hästarna, men den här rackarfiluren är så extremt speciell, intelligent, kommunikativ, envis men totalt genomsnäll, att han nästan är som en egen art. En slags korsning mellan hund och häst med en ibland nästan mänsklig hjärna :)

Fleur fick rasta av sig lite innan hon blev sugen på att lyssna, och därefter blev hon lite uppmärksammare. Sto som hon är så vet man aldrig vad som väntar när man ska hitta på saker ;) Hon brukar sprudla av arbetslust, men fokuseringen kan variera ;) Idag var det en sådan dag som hon hade behövt få springa och bralla ur sig lite ordentligt först, men hon "kom till ro" hyfsat snabbt ändå och kunde börja lyssna :)

Kolapojken fick vila idag, för när jag var klar med Fleur började mörkret falla, och tyvärr är det strul med belysningen på ridbanan. Men det kommer ju en dag imorgon också :)

Det blev inga bilder tagna idag, för minneskortet är fullt, så jag får bjuda på bilder från andra tillfällen :)

















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar