torsdag 30 juli 2015

Det artar sig för Fjompe ;-)

Att få vatten på små ädla ökenhästhovar har inte varit populärt, men den här sommaren har ett stort framsteg skett :) Från att sky vatten som pesten på alla sätt utom i hink och vattenkar, beslöt sig Rackarhästen plötsligt för att dricka ur en vattenpöl. Det har tidigare varit otänkbart, och som om det inte vore nog så ställde han sig i pölen när han drack! Självklart blev jag lyrisk över denna lilla händelse, eftersom vatten i naturen hittills varit ett hinder för oss.
Att t ex passera en bäck var fram till i våras inte lätt. Antingen blev det ett olympiadsprång över 10 cm breda vattenstrimmor som korsade vår väg, eller så blev det envis fastfrysning som resulterade i min avsittning. Denna avsittning kunde i sin tur resultera i en flygtur hängande i tygeln, då olympiadsprånget genomfördes med mig på marken.

Så en dag blev jag less när det som alltid trilskades vid en bäck. Jag hoppade av, fäste tyglarna ordentligt på Rackarhästen så att dom inte skulle kunna häkta tag i något, sa "hej då" och gick min väg. Det dröjde inte länge förrän han kom tassande efter mig. Han kikade förstulet på mig under lugg och såg både en smula skamsen och stolt ut samtidigt. Han fick beröm för att han löst situationen och följt efter mig, och som tack fick jag belåtna frustningar tillbaka :) Rackarhästen är mycket svag för smicker och beröm ;-)

Vi har fortsatt att göra på det här viset ute i naturen. Varje gång vi har kommit till en för honom svår situation med t ex vatten, stora klafsiga leriga parter, riktigt branta och hala stigar nerför, så har han fått lösa situationen i frihet. Han har blivit allt modigare, löst allt han har ställts inför och har stolt knatat ifatt sin matte :)

Nu undrar jag om det är just friheten han har fått att lösa sina rädslor i sin egen takt, som tillsist fick honom att ställa sig i en vattenpöl och dricka. Det låter som en liten grej, men för rackarhästen var det något omöjligt.




onsdag 29 juli 2015

Någon ridtur blir det nog inte idag...

Idag har jag varit sååå sugen på att ge mig ut på en rejäl ridtur, men ösregnen har avlöst varandra hela dagen lång. Fy tusan!! Faktum är att man hade nog inte kunnat bli blötare i duschen än vad man har blivit så fort man har gått ut idag.

Hästarna togs in på eftermiddagen för att få torka, och jag hoppades i det längsta att vädret skulle klarna upp så att jag kunde få sätta på utrustningen och ha det roligt, istället för att sitta inne och vara rastlös. Men nej, solen tittade fram en stund, men retsamt kortvarigt. Solen gillar visst att retas i år.
Hästarna verkade iallafall tycka att det var skönt att komma in några timmar, och Rackarhästen var riktigt kelsjuk. Man kunde klia sig trött i fingertopparna utan att han fick nog :) Kola tyckte också som vanligt att det var skönt att mysa lite. Han kom in rentvättad och fin av monsunregnet, och rullade sig omedelbart i torven. Det går ju inte an att vara fin i onödan ;-)

Lite trevligt besök lättade upp dagen, och lite glass förtärdes (såsom så ofta annars). Det behövs inget "glassväder", utan i det här hemmet förbrukas det några liter glass i veckan året runt ;-)

Just för stunden är det ett litet uppehåll, men himlen är blygrå nog för att öppna sig snart igen. Så nu har jag resignerat, och tröstäter en bastant bit tacopaj. Imorgon får det banne mig bli bättre väder, för då är det dags för sadelprovning igen.








Förbenskade pinksommar!! :(

Jaja, jag vet att man inte kan göra något åt vädret, men jag har iallafall lust att klaga av mig lite. När man bor i ett land som är kallt och mörk en stor del av året så behöver åtminstone jag få uppleva lite sol och värme under sommaren. Det behövs för att ladda batterierna inför den långa sega hösten, och den trista och jobbiga vintern. När det är som mörkast och man är som segast så ska man ju dessutom prestera mycket och bra om dagarna.

Jag vill inte ens höra något trams som "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder". Jag får lust att trycka en rutten tomat i munnen på alla som säger så. Hur kul är det egentligen att ligga i solstolen iförd ett kraftig fiskarställ och sydvästen neddragen djupt över pannan?
Hur kul är det när regnet rinner från ridhjälmen ner under kragen och väter kroppen innanför regnkläderna?!

Jag vill heller inte höra något om vinterns påstådda fördelar. Jag tycker inte om vintersporter, och förresten blir det ändå inte mycket snö att sporta på nuförtiden. Vintern medför bara besvär och dyra elräkningar.

Nej ta mej tusan att jag ska emigrera någon gång i framtiden. Lyckligtvis är det långt kvar till pensionsdags, men när den dagen väl kommer ska jag flytta till något soligt och skönt land där jag bara kommer i kontakt med vatten då jag duschar eller tar ett dopp i havet!







tisdag 28 juli 2015

Hemma på touch and go...

Trots att det egna hemmet är så välbekant är det alltid lite spännande att komma hem. Hur vildvuxen har trädgården hunnit bli måtro...harkel...den har väl kanske aldrig varit välvårdad...;-) Det har väl inte varit inbrott...lite oro gnager tyst men förträngs.

Nåväl, huset var orört av ohederliga händer, men de storvuxna perennerna hade regnat omkull huller om buller. Jag hittade en liten ros som kämpade för sin överlevnad under tung och våt drakmynta.

Det första som slår mig varje gång jag kliver över tröskeln efter en resa är hur rymligt det är i huset jämfört med ett hotellrum, husbilen eller en liten stuga. En bostad behöver inte vara så särskilt tilltagen för att kännas luftig i jämförelse med de uppräknade semesterboendena. Just denna gång kändes det riktigt lyxigt att återigen ha en toalett ;-) 

Den positiva överraskningen var att fåglarna varit hyggliga nog att inte rensa hela biggaråträdet. Alltså har jag frossat i mig mängder av bär medan jag ignorerat magens bubblande protester ;-) Det är så sällan man får friäta dessa dyrbara bär att man får helt enkelt offra sig lite ;-)

Den negativa överraskningen var att gräsklipparen brakade i bitar bortom all räddning då den yviga och ogräsfyllda gräsmattan skulle tuktas till ett trivsammare utséende. Det blev en panikkörning till affären för att köpa en gräsklippare innan lien måste fram och ge blåsor i ovana handflator.

Baloo har inte tröttnat på att åka bil, utan vid första bästa tillfälle smet han in i en och somnade. Lite otippat tyckte jag som tyckte att det var skönt att slippa bilstolen.

Beteshagen ser rufsig ut, men inte är hästarna ledsna för det ;-) Kola är som en balpress, och vill helst aldrig lyfta huvudet ur maten när den bjuds så frikostigt. Själv tog jag en runda för att kolla av att inga mig veterligen giftiga växter har passat på att lömskt växa sig in i gräset. Visst, det får väl erkännas att jag inte förmådde kolla av hela ytan, men hästarna har ju sina favoritställen som äts ner i första hand. Jag hade iallafall tur med valet av tidpunkt, för medan jag iförd tät jacka och robusta handskar slet misstänkta växter ur jorden, klarnade himlen upp och solen kom fram och värmde mig svettig. Angenämt för ovanlighetens skull ;-) 

Imorgon är det dags för hästarna att jobba igen, så jag hoppas i vanlig ordning på skonsamt väder trots att regn och åska utlovas. Men prognosen har ju varit fel förr ;-)
















Denna märkliga sommar...

Tänk om man kunde välja att bromsa in tiden ibland. Den här sommaren går alldeles för fort med tanke på att semesterdagarna förbrukas innan den ens behagar börja ordentligt.
I rättvisans namn måste jag erkänna att det är behagligare att rida när det inte är alltför varmt, men nog hade det varit skönt att få använda bikinin mer än en gång. Jag har packat så många somriga plagg, men ett fåtal av dessa är använda. Det är bara ridkläder som har lortats ner i sedvanligt takt. Gummistövlarna är använda betydligt oftare än vanligt, men det beror lika mycket på min rädsla för fästingar som mitt undvikande av blöta strumpor. Fästingar tycker om mig, och jag vill inte drabbas av Borrelia (eller något värre) igen :-/

Tyvärr har det inte blivit så många foton från ridturerna, för telefonen ligger alltid djupt och skyddande inbäddad antingen i en jackficka eller i ett midjebälte, som är svåråtkomligt under säkerhetsvästen och reflexvästen. Förutom att jag aldrig ägnar mig åt telefonen när jag rider, så är jag livrädd att tappa den. Det tog en makalös tid innan jag kom mig för att låta displayen bytas ut efter telefonens möte med stenplattorna utanför huset. Om den trillar i backen då jag sitter till häst kommer den säkerligen att bli trampad på dessutom så att den bli bortom all räddning ;-) Men ett par bilder blev det iallafall igår då vi stannade och rastade lite. Bildkvalitén kunde ha varit bättre, och Kola ville smita fram till mobilen istället för att posera med mig och Rackarhästen - som numera även kallas Krumeluren. Men dessa bilder är väl bättre än inga alls ;-)

Baloo som klipptes för att kunna bada i sjöar utan att hålla sig blöt i dagar efter varje dopp, har inte fått något bad ännu. Det har inte varit frestande att ens närma sig en strand. Men han har ju iallafall torkat fort efter regnskurarna, och han verkar betydligt piggare i sin kortare päls ;-) 

Jag bjuder också på en bild av vad man kan roa sig med nån kväll mitt i ingenstans ;-) Jag är både ointresserad av och värdelös på kortspel, men det har blivit lite pokerspel ett par kvällar som tidsfördriv. Givetvis utan penninginsatser. Jag spelar inte om pengar. Punkt.

Men än är ju inte sommaren slut enligt almanackan, så jag fortsätter att drömma om att ta med den färdigpackade men ännu oöppnade badväskan till en solig och varm strand :)











söndag 26 juli 2015

Det fanns sol bakom rullgardinen...

Igår fick naturen en riktig rotblöta, så det var verkligen en positiv överraskning att få se solen när rullgardinen hissades upp imorse :) Tyvärr kommer denna vackra syn inte att bestå, för prognosen innehåller svarta moln, vilka ska övermanna himlen i närtid. Med lite tur slipper vi dock att bli dyngsura i sadlarna idag.


Frukosten har intagits sent efter en sovmorgon. Det behövdes lite extra sömn idag. Om det är något jag vill ha av livets bekvämligheter så är det en toalett. Det är inte kul att ge sig ut och tassa i nattens mörker för att tömma blåsan, och sömnen låter sig dröja länge innan den motvilligt återkommer. Dessutom var jag frusen inatt och fick stiga upp för att rota efter en extra tröja att värma mig med.

Men nu är jag hyfsat pigg och redo att komma igång med dagen. Slukade några kakor med chokladpluttar i till kaffet, och ska nu känna om mina ridbyxor har torkat. Förhoppningsvis har sittdynan till sadeln torkat, men det är tveksamt. Den sög åt sig vatten som en badsvamp igår. 

Hästarna ska hämtas från hagen och serveras varsin hink med god mat. Rackarhästen äter alltid sin krubba lika girigt, och dreglar värre än en hund innan han får av sig grimman och kör ner mulen i byttan ;-) Kola äter långsamt och metodiskt, och väcker svår avundsjuka när hans mat räcker längre. Hoppas att Kolas hov mår bra efter gårdagens tur så att Mikis slipper att cykla igen, och att vi hittar fina vägar :)






lördag 25 juli 2015

En tur i ur & skur...

När man är hemma är det lättare att vara bekväm och hålla sig inne vid dåligt väder, men nu måste tiden utnyttjas oavsett om himlen är torr eller våt. Idag som först var Kolas hov bättre, och vi kunde ge oss ut och skritta. Planen var att hinna ut före det utlovade regnet, men tyvärr hade nederbörden bråttom och började falla i förtid.

Rackarhästen borde ha varit någotsånär tömd på överskottsenergi efter gårdagens tur, då stackars Mikis fick cykla sig svettig för att hinna med i den backiga terrängen. Men nej, energinivån var återställd idag, och det bar emot ordentligt att sympatiskritta i det uppiggande vädret. Men så länge han fick gå först var han nästan nöjd, och småpratade belåtet emellanåt ;-) Vi stötte inte heller på någon lömsk och tyst smygande otäck robotgräsklippare, så det bjöds inte på några dramatiska utspel ;-)

Idag har jag återigen konstaterat att inte många regnjackor är särskilt regntäta. Jag köper inte "skräpkläder", utan brukar unna mig bra funktionsplagg, men rejält piskande regn är det inte många plagg som står emot när dom sätts på prövning. Det är trots allt inte särskilt praktiskt att rida i fiskarställ...

Men det blev trots allt en skön tur, för ibland behöver man helt enkelt bara komma ut i naturen. Det är dessutom skönt att komma in igen, sätta på sig torra kläder, dricka kaffe och därefter lägga sig på rygg och titta ut på ovädret.






torsdag 23 juli 2015

Inte blir det som man planerar...

Trots vetskapen om hur viktigt det är att planera, frågar jag mig dagar som denna om planering är något man lika gärna kan stoppa i soptunnan och spika igen locket. Idag skulle vi tillryggalägga en delsträcka av Tjustleden, men kom ingenstans alls. Igår tog vi med oss hundarna och rekade vägen lite, och därefter gav vi oss iväg med hästarna. Mot slutet av turen märkte vi att Kola ömmade i en hov, och beslöt oss för att avbryta färden. Kola kontrollerades av veterinär, och det ömma konstaterades komma från ena framhoven. En söm misstänktes vara orsaken, och i eftermiddags lyckades vi få tag på en hovslagare som avlägsnade skon. Jodå, det visade sig mycket riktigt ömma i ett sömhål. Skon blev tillbakasatt utan söm i det hålet, och därefter blev det vila resten av dagen. Lite pengar fattigare vet jag knappt om jag vågar hoppas att han är ok imorgon.

Så för att få ut något av återstoden av dagen sattes hästarna i en liten hage medan vi åkte till Västervik och åt middag. Det var skönt att sitta ute i lä i solen, men blåsten vid vattnet kylde effektivt ner alla antydningar till svettning. Det var glest med båtar, och det kan jag förstå, för det är nog kyligt att sitta och se cool ut i sittbrunnen ;-)

Efter maten gjorde vi något så ovanligt som att gå i affärerna en stund innan stängningsdags. Jag tycker personligen att jag har allt jag behöver och lite till, men ett par skjortor följde med ut ur en affär ;-) Trots allt går ju den typen av icke spännande klädesplagg åt i arbetet ;-)
Som en plan B inhandlades en cykelpump till veterinärens gamla cykel, vilken vi fått låna som nödlösning för att ta oss vidare om Kola fortfarande ömmar imorgon. Det blir grejer det... Rackarhästen är pigg och ivrig, så han får bära matte medan Kola stannar kvar och husse får gneta på med apostlahästarna på pedalerna.

Nu är kvällen snart slut, paltkoman är fortfarande närvarande efter den stora och mycket fetthaltiga middagen, och nattahö samt hundrastning återstår innan de två gröna stängs för dagen.






onsdag 22 juli 2015

Hästar & hundar semestrar...

Årets sommar är inte direkt somrig, men vad gör väl det när man har päls ;-) Gårdagen bjöd på mycket regn, och vi väntade i många timmar på att skurarna skulle upphöra för dagen. Först framåt kvällen var det läge att ge sig ut och rida, och då blev det svettigt värre under regnjackorna.

I väntan på bättre väder åt hästarna gräs i godan ro, medan hundarna bl a passade på att bekanta sig med tuppen och hönsen. Molly var först måttligt intresserad av sina nya fjäderklädda och kacklande vänner, medan Baloo tyckte att hönsgården var en spännande plats ;-)








tisdag 21 juli 2015

Karavanen drar på äventyr...

Det krävs en hel del planering för att kunna ta med sig "farmen" på resa, men det är spännande när det väl sker :) Bilarna är så proppfulla med packning att det knappt går att hitta det man ska ha bland alla prylar - trots att jag packar väldigt "organiserat".

Hundarna är nybadade och luktar gott av schampo, och Baloo är klippt för första gången för att slippa vara varm i stor och tjock päls. Klippmaskinen gick i strejk innan allt var klart, så någon skönhetstävling lär han inte vinna i närtid...;) Men nu kan han bada och torka igen på kort tid, istället för att få fukteksém. Han behöver faktiskt inte ha en stor isbjörnspäls på sommaren. Dessutom drar han inte med sig så mycket lort in i den lilla stugan vi bor i, och det är minst lika skönt ;)

Pållarna verkar tycka att det är spännande att vara ute och resa, och Rackarhästen är extra ivrig att ta sig an alla nya upplevelser. Ny inkvartering hindrar inte aptiten på den älskade lucerngröten, och den nya inkvarteringen är redan nedslabbad med mat, såsom den ordinarie ;)

Pållarna "rastades" igår i en stor hage, där dom for omkring så vilt att hundar började skälla, och folk kom ut för att se vad som stod på. Idag är dom på ett bete i väntan på dagens ridtur. Bättre väder inväntas för att slippa bli dyngsura som igår. I väntan på det bättre vädret kan man ju passa på att slöa lite på sängen i det lilla blommiga sovrummet med spetsgardiner ;)















söndag 19 juli 2015

Plötsligt blev jag less på att skriva...

Jag har nästan alltid haft mera lust än tid att skriva, och har försökt att sätta några ord på pränt varje dag. Men för drygt två veckor sedan tog det tvärstopp och lusten rann bort. Först var det FB som jag tappade lusten att ägna mig åt. Ibland känns sociala medier ganska sociala - som när man kan hålla kontakt med människor som man inte kan eller hinner att träffa i verkliga livet - men samtidigt är det ganska trist att konstatera att det sociala i många fall aldrig når bortom tangentbordet och skärmen. Istället för verkligt umgänge öga mot öga, och med talade ord - eller åtminstone talade samtal via telefon - är det numera ofta pekfingervalsen på en surfplatta eller telefon som gäller. Ibland är det så av förklarliga skäl, men ibland är skälen värda att fundera på. För det är inte alla som tar chansen att få talas vid där ute i verkligheten när tillfälle väl bjuds. Många ursäkter har jag hört genom åren från människor som susade förbi mitt hem utan att stanna till och säga hej.

Nyligen slumpade det sig så att min FB-app började krångla, och messenger slutade fungera. Jag har inte haft ork, lust eller tid för att lösa det problemet. Det kanske är lättfixat om jag tar tag i saken. Men eftersom jag åtminsone just nu är trött på att dutta med fingret på plattan så får Messenger stå åt sidan. Under tiden som jag är less får jag umgås med dom som finner det mödan värt att ses på riktigt. Så har min känsla varit sedan jag skrev "Vad är "Carpe Diem" för nåt?"



fredag 10 juli 2015

Kall mat & stelfrusna fingrar...

Idag är det dags att gå på semester, och det är naturligtvis skönt. Dock känns det konstigt att det är så kallt i juli. Det är svårt att få den där rätta känslan när man har gått för att handla lunch iförd tre lager värmande kläder, och fingrarna vitnar... Kylan till trots valde jag att köpa en sallad, men med facit i handen borde jag ha valt att äta varm mat istället.

Nu hoppas jag verkligen att värmen som nyligen gjorde en kort visit ska återvända. Det MÅSTE den göra!! Men om jag tror tillräckligt mycket på att värmen kommer tillbaka så blir det säkert så. 
Tron kan förflytta berg sägs det ju... ;-)


torsdag 9 juli 2015

Chez Anna: Det urlöjliga "ordet" hen.

Chez Anna: Det urlöjliga "ordet" hen.: Tyck vad ni vill nu alla som är fyllda av könskomplex, könshysteri och könsproblematisering. Jag tror jag spyr av att läsa detta urtöntiga &...

tisdag 7 juli 2015

Chez Anna: När då och nu smälter samman...

Chez Anna: När då och nu smälter samman...: Tidsuppfattning kan kännas så relativ och märklig ibland. Ena stunden är man mitt i en skön sommar.  Sitter uppflugen i stolen i husbilen oc...

måndag 6 juli 2015

När svensk sommar är som vackrast....

Det härliga med sommarsäsongen är att den ständigt förnyar sig. Just när man tycker att den är som vackrast händer nya saker i naturen och i trädgårdarna. Vartefter som vissa blommor har gjort sitt för året, kommer andra och tar vid. Jag skulle helst vilja att alla blommor fortsätter att blomma hela säsongen, och blir lite besviken när någon sort försvinner. Men så kommer nya färger, former och dofter som bär njutningen vidare. Jag råkar tycka väldigt mycket om rosor, och föredrar de som är remonterande.

Åkerlandskap kan också vara riktigt färgglada i gult, rött, blått och grönt ända tills det är dags att skörda. Allra vackrast är de åkrar där besprutning inte är gjord, eller åtminstone inte så välgjord, för bland de sådda grödorna växer färgstarka blommor såsom vallmo och blåklint.

Idag bjuder jag på några bilder från mina turer genom slättlandskapet, samt från den egna tomten :)








lördag 4 juli 2015

Ridningen får vänta länge idag...

Det är angenämt att sommaren är här, men man blir väldigt slö i värmen ;-) Kvällen är ung, och än är det så varmt att det vore klistrigt att sätta på sig ridbyxorna, och plågsamt att ta på sig säkerhetsvästen som är tjock, tät och kväljande varm. Om det inte vore för att jag är rädd om min lekamen skulle jag nog inte slita särskilt mycket på den under den varma delen av året ;-)

Idag har vi inhandlat en ny uppsättning av insektssprayer till hästarna. I år har tack och lov inte fluginvasionen börjat än, men myggen anfaller hämningslöst, och sedan ett par dagar har även blinningarna börjat att ta biopsier på alla som visar sig utomhus. Alla dessa blodsugare uppehåller sig mest i skogen, men även i det höga gräset i hagen, och hästarna blir väldigt irriterade när dom svärmar omkring oss. Blinningarna blir dom rentav stressade av när vi är ute på tur. Men nu har vi spray även mot dessa, så det är bara att hoppas att den håller vad som lovas :)

Just nu sitter jag på trappan och fikar i solen, och har för stunden ingen större lust att resa på rumpan. Hästarna ser lika slöa ut som jag känner mig, men dom är iallafall flyttade till en hage där det bjuds på skugga under höga träd. Ikväll blir det att åka iväg till skogs och rida när hettan har lagt sig, och det är alltid lika roligt :)









Vad är "Carpe Diem" för nåt?

På latin och i teorin handlar uttrycket om att "fånga dagen". I praktiken är orden oftast bara ett tapetmönster, eller ett par ord som pryder nån hylla på väggen. En inredningsdetalj.

Varför väljer så många att pryda sina väggar på ett eller annat sätt med dessa två ord? Är det för att orden betyder något speciellt i deras liv? Eller är det för att man vill att orden ska betyda något?
Är dom en påminnelse om att man "bör" försöka fånga dagen någon gång ibland?

Hursomhelst undrar jag hur vanligt det är att någon lever som väggarna lär. För när tillfället att ta vara på nuet uppenbarar sig hamnar det ofta i skuggan. På första parkett prioriteras oftast alla "måsten". 

Men är alla "måsten" ett måste? Och är dom alltid lika starka måsten, eller går dom att tumma på lite? Åtminstone den där sällsynta gången då ögonblicket fladdrar förbi, fyllt av outnyttjad frestelse att låta sig fångas.


fredag 3 juli 2015

Vad gör man i hettan? #Blogg100

Jo, man njuter av att det äntligen är sommar, och hoppas att vädret håller i sig :-) Acklimatiseringstiden har varit nästan lika kort som när man reser till varma breddgrader under vintern. Det kan kännas segt att vara produktiv mitt på dagen när solen står som högst, och kläderna sitter som klistrade på kroppen. Men jag tänker inte klaga. Man vet aldrig när regnet står som spön i backen igen... ;-)