onsdag 6 maj 2015

Rackarhästen fick välja ringsingnal åt mig....

Det där med att välja ringsingnal är något som jag tycker är lite svårt. Jag vill inte att min telefon ska vara störande högljudd, för det uppskattar jag inte när andras telefoner är. Jag gillar inte signaler som får en hel folksamling att unisont vrida på sina huvuden. Signalen får heller inte vara alltför mild och intetsägande, för då finns det risk att jag missar samtal då omgivningen är fylld av ljud. Sådan var min senaste signal, så det var dags för ett byte.

Den här gången kom jag på att jag kan ju lämna ifrån mig beslutet till någon som alltid är med och tycker och tänker om allt, nämligen till Lilliman. Han borde ha lättare för att ta beslutet än vad jag har tänkte jag. Han är dessutom väldigt förtjust i min telefon, men bara för att han tror att den kan vara god att äta. Åtskilliga konsumtionsförsök har fått avbrytas ;) Att via telefonen ägna sig åt sociala konversationer i sällskap med Lilliman är inte populärt, och om så av nödvändighet någon gång sker blir jag snabbt avbruten. Antingen via otåliga små puffar med mulen på händerna, eller genom att han ska sulta på mina fingrar.

Men imorse fick rackaren ett uppdrag, och det tog han sig genast an. Jag höll fram telefonen och spelade upp en signal i taget så att han fick tala om vad han tyckte. Om han såg tveksam ut fick han lyssna igen. Mycket riktigt så tyckte han till om signalerna. Vissa signaler var intressanta, och då såg han riktigt uppmärksam och alert ut. Andra var ointressanta, och då såg han likgiltig ut. Då någon signal inte alls lät bra vred han undan huvudet och såg avvisande ut. Någon signal var lite otäck och då blev ögonen ett nummer större. Men en signal föll honom i smaken, och då såg han förnöjsam ut och grymtade. Så för att vara säker på att jag förstått honom rätt fick han en repris av några signaler, inklusive denna, och han höll fast vid sina åsikter.

Det roliga är att jag tycker riktigt bra om hans val, så nu är ringsignalen utbytt, och vi är båda nöjda :-)

Bjuder på en bild från urvalsprocessen ;-)


6 kommentarer:

  1. Vilken härlig urvalsmetod! Precis i min smak. Jag hade förmodligen inte blivit hjälpt av marsvinen för de kurrar varje gång de hör ett främmande ljud ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha tack Eva :-) Det var riktigt roligt att låta hästen välja :-) Kanske kan det gå att upptäcka någon liten skillnad i marsvinens kurrande om du låter dom prova att välja signal åt dig ;-)

      Radera
  2. Vilken bra ide, den borde jag kanske testa :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja gör det! Det var riktigt roligt :-)

      Radera
  3. Så de fyrfota kan vara behjälpliga både vid val av ringsignaler och huvudbonader... ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha...ja åtminstone rackarhästen, för han involverar sig i allt omkring honom ;-)

      Radera